Servicehunden Frasse
Runt jul 2006 såg jag en annons på goldenklubbens hemsida om att en 9 månaders goldenkille behövde ett nytt hem. Efter att ha ringt till både uppfödare och hans dåvarande ägare och presenterat mig fick jag ett "godkännande" som eventuell köpare och även tillåtelse att träffa Frasse.
I början av 2007 åkte jag och besökte Frasse och hans ägare och när jag kom dit så möttes jag av en hund som for fram som en tok inne i huset och när han väl var stilla så försökte han bära omkring på mina händer (jag hade rejäla märken på händer och underarmar när jag gick därifrån) och dra mig i skägget. Men han visade upp alla dom beteenden som jag fått tips om att leta efter. Jag behövde inte tänka så väldigt länge innan jag kom fram till att Frasse är rätt hund för mig!
Innan köpet skulle bli helt klart ville jag veterinärbesikta Frasse. Min mamma skulle prompt följa med till veterinären och titta på Frasse, trots sin hundrädsla. Där mötes hon av en hund som inte hade allt för stor lust att vara stilla och som dessutom försökte jucka mot henne. Jag såg på henne att "om du tar den här hunden så bryter vi kontakten med varandra" Veterinären hittade inga fel på Frasse och några dagar senare flyttade han in hos mig. Man kan lugnt säga att ingenting är sig likt längre i mitt liv sen Frasse kom, men som tur är så är förändringarna bara positiva!
Ända sedan dag ett har vi tränat massor, mestadels vardagslydnad och miljöträning men vi har även börjat med apportering och det är något som Frasse är jätte duktig på. Det är även det absolut bästa han vet, när jag tar fram dummiesarna så ylar han av lycka.
